Sätta mål för Facebook

Sätta mål för Facebook-likes

Att sätta mål för hur många likes man ska få på en Facebook-sida, är det verkligen rätt väg att gå? Är det inte viktigare att fokusera på att skapa bra content till sidan?

För en tid sedan hade jag en diskussion med en person kring målsättning av Facebook-likes, vilket började med att personen frågade mig vad jag hade för mål. Mitt spontana svar, vilket också är det som ligger närmast sanningen, var att jag inte har satt något direkt mål. Det har jag nästan aldrig gjort för någon av de sidor som jag drivit och trotts det har det rullat in tusentals likes på ett par av dem.

Varför inte sätta ett mål?

Min åsikt är att det är bättre att lägga fokus på att skapa content som de som gillar sidan uppskattar. Har man satt fokus på att göra dem man redan har nöjda så kommer de att gilla, kommentera och dela inläggen. Det i sin tur gör att man kommer att få nya gillare. Jag tycker det är en bättre metod än att jaga nya gillare med risken att man inte kan lägga tillräckligt mycket fokus på att behålla sina nuvarande. För som man brukar säga, det är alltid billigare att behålla en befintlig kund än att jaga nya. Dessutom får man inte glömma att i sociala medier så är den bästa vägen till att få nya gillare att andra delar/gillar/kommenterar det man postar. Då är det dem som rekommenderar sidan till sina nätverk.

Har jag verkligen inga mål?

Självklart har man alltid outsagda mål om att låta en sida växa och jag vill alltid att de ska växa sig större. Men jag brukar inte sätta några direkta tidsmål utan mest ha det som något att se fram emot. Till exempel som när man passerar ett nytt tusental eller passerar en sida som tillhör någon annan inom samma område. Det blir då mer av en kul grej och något att fira (eller åtminstone vara glad över).

Vid ett fåtal tillfällen har jag däremot haft som mål att nå över en ny speciell punkt, till exempel innan helgen. Men det har mest varit för att det är kul att utmana sig själv och se om det går. Och mitt fokus har fortsatt alltid varit att leverera content.

Är mål värdelösa?

Absolut inte! Att ha mål är viktigt och bra. Det är dessutom mätbart och därför lätt att presentera för andra. Men vad säger ett mål om hur många som ska gilla en sida egentligen? Är det inte alltid bättre att fokusera på hur många som interagerar med det man postar?

Behöver detta gå emot varandra?

Självklart måste inte målsättning och fokus på att leverera bra innehåll gå emot varandra. Det går att ha bra innehåll och samtidigt ha mål. Men jag tycker att det finns en risk att fokus hamnar på ”hur skaffar vi fler gillare” med ett direkt mål, istället för ”hur ser vi till så att dem som gillar oss är nöjda/fortsätter gilla oss/uppskattar och sprider innehållet?”.

Vad tycker du? Ska man ha mål på hur många som ska gilla en Facebook-sida? Vad anser du om risken att tappa fokus på att leverera bra content?

ger-upp

Ger upp #Blogg100

Igår skrev jag om mina tankar att eventuellt ge upp #Blogg100. Det har inte varit ett roligt beslut, men nu har jag bestämt mig för att låta inlägg nummer 60 bli mitt sista i #Blogg100-utmaningen.

Jag gav mig in i #Blogg100 som en kul utmaning och som ett bra sätt att kickstarta en ny blogg om digital kommunikation, vilket är något jag länge funderat kring att göra. Efter 60 dagar så känner jag att jag helt enkelt inte hinner med att producera ett inlägg om dagen längre. Jag inser även att det inte kommer att bli bättre ju närmare vi kommer sommaren, vilket kommer innebära mycket mer arbete för mig (den 1 juni öppnar vi Wenngarnssommar). Fortsätter jag med #Blogg100 så innebär detta istället att jag kommer att få posta många inlägg som inte håller den kvalité jag önskar. Eftersom jag anser att kvalitet är bättre än kvantitet så har jag nu bestämt mig för att hoppa av #Blogg100. Det har varit en kul utmaning och jag hoppas (även om jag inte tror det) att jag ska kunna vara med någon gång i framtiden igen.

Jag vill tacka alla er som läst och kommenterat och jag hoppas att ni fortsätter att följa min blogg. För även om jag inte kommer att uppdatera den dagligen längre, så kommer jag att fortsätta posta inlägg då och då.

Ge upp #Blogg100

Att ge upp #Blogg100-utmaningen?

Som jag skrev igår är jag inne i en svacka då jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om och inte känner att jag riktigt har tid att blogga heller. Jag har dessutom insett att jag den närmaste tiden inte kommer att få mer tid, utan mindre till bloggandet. Jag har därför börjat överväga att ge upp #Blogg100.

Varför jag känner för att ge upp

Detta med att jag inte har tiden och samtidigt inte riktigt känner att jag kommer på vad jag vill skriva om gör att det lätt blir inlägg som egentligen inte är vad jag vill posta. Det blir mer kvantitet än kvalitet, vilket inte är vad jag vill. Därför känns det som att det vore bättre att satsa på att skriva nått inlägg per vecka, som jag har tid och energi till att göra bra.

Varför jag känner för att inte ge upp

Jag är en person som inte gillar att ge upp utmaningar, helt enkelt så är jag för envis och vill lyckas med saker jag ger mig in i. Därför försöker jag att motivera mig till att kämpa på, för det är en kul utmaning att skriva en bloggpost per dag i 100 dagar.

Men…

Trotts att jag egentligen inte vill ge upp så känner jag (och praktiserar) att det ibland är bättre att ge upp projekt som inte fungerar än att fortsätta driva saker som inte blir bra. Det sägs att det aldrig är för sent att ge upp. Kanske är det sant? Nog är det bättre att någon gång ibland leverera ett bra inlägg än att varje dag leverera något som man inte riktigt är nöjd med. Eller vad säger du?

Vad tänker du?

Är du eller har du varit med i #Blogg100? Har du funderat på eller kanske till och med gett upp utmaningen? Hur gick i så fall dina tankar kring detta? Varför gav du upp eller varför körde du på?

sammanfattning v17 2014

Slut på veckan

Efter en veckas semester, utan internettillgång, så var det dags att komma igång med bloggandet på tisdagen igen (förra veckans inlägg var alla tidsinställda), något som visade sig inte vara helt enkelt. För mig har detta sannolikt varit en av de veckor då jag haft svårast att komma på ämnen hittills. Det tillsammans med att jag inte riktigt haft tid gjorde att det inte direkt blev den bästa veckan på #blogg100-utmaningen. Jag är dock fortfarande med! Imorgon börjar en ny vecka som förhoppningsvis blir en bättre blogg-vecka.

Veckans inlägg

I måndags berättade jag om Taizé som är platsen jag var på under förra veckans semester.

Tisdagens inlägg blev bara lite YouTube-tips då jag inte hade tid med något längre inlägg den kvällen.

Hur ska man egentligen hantera sociala medier när man är bortrest? Detta är inte en helt enkel fråga och det var vad jag skrev om i onsdagens inlägg.

Torsdagen blev också en dag då jag inte hade tid att göra ett ordentligt inlägg. Inlägget blev då istället ett tips om den Facebook-sida som vi i onsdags lanserade för Wenngarn.

Syns inte din väns like, men säger personen att den har gillat din sida? Det kan finnas en enkel förklaring, vilket är vad jag skriver om i fredagens blogginlägg.

Har du precis som jag lite bloggtorka för tillfället? I så fall kan detta tips, som jag skrev om i lördags, kanske hjälpa dig en bit på vägen.

bloggtorka

Ämnen att blogg om?

Den sista tiden har jag haft mycket annat för mig och samtidigt haft svårt att komma på ett ämne för varje dag till bloggen. Idag var ytterligare en sådan dag, så för att hitta inspiration satt jag och kollade runt lite i Facebook-grupper jag är med i. I en av dessa (Sveriges Kommunikationsbloggar) fanns ett tips om en generator för bloggämnen från HubSpot.

Dagens bloggpost blir därför ett tips om att hitta ämnen att blogg om. Du som är med i #Blogg100-utmaningen, upplever du också att det under vissa perioder är svårare att komma på ämnen till din blogg? Hur hanterar du det i så fall?

Nu är det ”bara” 42 dagar/inlägg kvar av #Blogg100…

Vän Facebook-sida

Syns inte din väns like?

Driver du en Facebook-sida som en vän har sagt att han eller hon gillat? Står det trotts det fortfarande att du kan bjuda in den personen? Det är då lätt att misstänka att personen valt att inte gilla sidan, trotts att den sagt det. Jag rekommenderar dock att vara försiktig med att dra den slutsatsen, det kan nämligen finnas en helt annan anledning.

Det verkar vara som så att någon av inställningarna, för att göra saker privata när det kommer till sidor, även döljer för vänner att man gillat sidan de bjudit in en till. Istället ser det ut som att man har tackat nej. Vilken inställning det är har jag själv inte lyckats lista ut ännu. Min första gissning var att det handlade om personer som valt att på sin profil dölja listan över vilka sidor de gillar. Efter lite efterforskningar har det dock visat sig vara fel. Min gissning nu är därför att det handlar om personer som valt att dölja vissa typer av aktiviteter i sitt flöde.

Vad tror du? Eller vet du kanske vilken inställning det handlar om? Dela gärna med dig i kommentarerna!

 

bortrest sociala medier

Bortrest med sociala medier

I samband med att jag skulle resa bort förra veckan så funderade jag en del kring detta med hur mycket man egentligen ska prata om att man är bortrest i sociala medier. Skulle man fråga någon som arbetar med säkerhet skulle de sannolikt svara att man inte ska berätta att man är bortrest. Vilket också är rådet man kan få när man googlar. Samtidigt, innebär det då att man endast bör uppdatera Facebook, Twitter, Instagram med mera när man är hemma? Borde vi alltså helt hålla oss borta från att publicera saker när vi inte är hemma? Kanske borde vi det? Men då tappar sociala medier en stor del av sin charm. Sociala medier handlar om att se vad folk gör och att dela, om vi bara ska göra det när vi är hemma, vad finns då kvar?

Hur kan man då göra det säkrare?

Om man vill använda sociala medier när man är bortrest men är orolig skulle jag generellt säga att man får använda sig av de olika sätt som finns för att dela mer privat. På Facebook och Google+ är detta enkelt eftersom det där går att ställa in vilka man vill dela med. På Instagram och Twitter är det lite svårare eftersom det innebär att du måste välja att ha hela din profil privat. Samtidigt kan i alla fall jag tycka att det är tråkigt med helt privata profiler på Twitter, det känns som att en stor del av meningen med Twitter faller då.

Tycker du att man ska vara försiktig med sociala medier på semester? Hur brukar du göra?

youtube tips

YouTube-tips

Idag hinner jag tyvärr inte med att skriva något ordentligt, men för den sakens skulle tänkte jag inte misslyckas med #Blogg100 (även ett YouTube-klipp räknas som ett inlägg). Dagens inlägg består därför av några YouTube-tips.

Vi börjar med en video från Disney på ett antal personer som sjunger Circle of Life från Lejonkungen:

Nästa klipp är av en fallskärmshoppare från Norge, som höll på att träffas av en meteorit(!) när han hoppade fallskärm.

Det tredje klippet blir ”när du får oväntat besök”, av en elefant.

Vad är Taizé?

Vad är Taizé?

Just nu befinner jag mig på väg hem efter att ha spenderat en vecka i Taizé, i Bourgogne, på den franska landsbygden. Kortfattat är Taizé en kommunitet (ungefär kloster) där bröder (ungefär munkar), både katoliker och protestanter, från över 25 olika länder lever tillsammans. Dessa bröder tar varje år emot tiotusentalts besökare från hela världen i den lilla byn Taizé samt på deras Europeiska nyårsmöte (även där tiotusentals deltagare), mindre europeiska möten (tusentals besökare) och internationella möten (även där tusentals besökare).

Jag tänkte kortfattat berätta lite mer om Taizé och ge er lite länkar för att läsa vidare själva. Men först tänkte jag att vi börjar med en video Taizé gjorde för några år sedan, för att förklara lite om vad Taizé är.

Historia

Historien om Taizé har sin grund i Broder Roger som när han var 25 år, 1940, lämnade Schweiz för att flytta till Frankrike, där han hamnade i den lilla byn Taizé. Broder Roger köpte ett hus i denna by som inte låg långt från gränsen mellan den ockuperade och fria delen av Frankrike. Till sitt hem började han därför, med hjälp av sin syster Geneviève ta emot flyktingar, bland annat judiska flyktingar. Här levde de enkelt, kristna, judar och ateister tillsammans. Hösten 1942 blev de upptäckta och fick snabbt lämna Taizé . Han kom då att bo i Genéve till slutet av kriget. I Genéve levde han då tillsammans med några andra män fram tills de 1944 kunde resa till Taizé. När det var tillbaka i Taizé så tog de bland annat emot föräldralösa barn (med hjälp av Broder Rogers syster Geneviève) och tyska krigsfångar.

Under de kommande åren anslöt sig fler unga män som ville bli bröder och påsken 1949 bestämde sig sju av dessa män sig på ett högtidligt sätt att de skulle leva tillsammans, resten av livet, i celibat, gemenskapsliv och enkel livsföring.

Idag består kommuniteten i Taizé av ett hundratal bröder från den katolska och de olika protestantiska kyrkorna. Bröderna får alla sina pengar genom arbete (vad de framför allt är kända för är musik, sitt krukmakeri och sitt kors, i form av en duva) och de tar inte emot gåvor eller arv. Skulle de få ett arv så skänker de dessa pengar till fattiga människor. Arbete med fattiga människor är även något bröderna brinner mycket för, de har därför små grupper av bröder som lever bland några av de fattigaste i världen, i Asien, Afrika och Latinamerika.

Sedan 2005 leds Taizé Bröderna av Broder Alois. Grundaren Broder Roger lever tyvärr inte längre, han blev mördad, av en psykiskt sjuk kvinna, i Taizés kyrka under kvällsbönen den 16 augusti 2005, då han var 90 år.

Vad Taizé är för mig

För mig är Taizé en plats där jag kan:

  • Vila ut – även om det är mycket människor där så finns det något där som ger en otrolig energi och vila. En av dessa saker är nog den regelbundna tystnaden på upp till tio minuter, tre gånger om dagen, då man sitter och inte gör något? Även de meditativa och upprepande sångerna har säkert sin del i detta.
  • En plats att träffa nya människor från hela världen.
  • En plats för eftertanke – här får jag tid att samla mina tankar i lugn och ro.
  • En plats att träffa många gamla vänner, jag har själv varit i Taizé många gånger och bott här under längre tider (vilket jag berättar mer om nedan). Detta gör att jag alltid träffar gamla vänner när jag är i Taizé.
  • Det är dessutom en väldigt rolig plats att vara på, där det alltid händer något och människor är väldigt öppna och vänliga.

Jag i Taizé

IMGP5112

Jag har tre gånger levt under längre tid i Taizé som en av deras volontärer. Detta innebär bland annat att man hjälper dem att ta emot och koordinera alla de tusentals besökare, som de varje månad har i Taizé. Dessutom lever man, som bröderna, i enkelhet med andra volontärer, från hela världen (och för er som undrar, ja, det finns både kvinnliga och manliga volontärer). Jag har dessutom varit i Taizé som besökare och då stannat i en vecka åt gången, många gånger, samt deltagit i tre av deras stora Europeiska möten (Bryssel, Rom och Strasbourg).

Hemma i Sverige tar jag hand om Taizés svenska Facebook-grupp, koordinerar översättningen av deras nyhetsbrev, som utkommer en gång i månaden, samt så besöker jag ibland grupper som ska åka till Taizé och berättar för dem om vad Taizé är.

Läs mer om Taizé